Folkhögskoleordlista - förklaringar till ord och begrepp som förekommer på webbplatsen
Allmän kurs
Ett samlat begrepp för de kurser på grundskolenivå och gymnasienivå, med en bredd av allmänna ämnen, som finns på samtliga folkhögskolor och som kan ge behörighet till högskolestudier.
Allmän behörighet
Ett begrepp som användes tidigare vid antagning till högskola/universitet. Har idag ersatts av begreppet grundläggande behörighet (se nedan), personer som har allmän behörighet enligt tidigare regler är grundläggande behöriga även idag.
Ansökningsblankett
Varje folkhögskola har en egen ansökningsblankett, denna kan du beställa genom att kontakta folkhögskolan direkt. De flesta folkhögskolorna har ansökningsblanketterna utlagda på sin hemsida. Fritidsledarskolorna har enats om en gemensam blankett vid ansökan till fritidsledarutbildningen, men söker du fritidsledarutbildning på flera skolor så får du sända en ansökan till varje skola.
Antagning
varje folkhögskola ansvarar helt självständigt för antagningen av nya studerande och har egna ansökningstider, egna ansökningsblanketter och egna antagningsrutiner.
Antagningsvillkor
Krav som ställs på dig som sökande för att bli antagen till olika kurser, antagningsvillkoren varierar från folkhögskola till folkhögskola och från kurs till kurs. En del ställer krav på genomgångna utbildningar, några har krav på arbetslivserfarenhet, några har krav på ålder, till en del kurser måste du lämna in arbetsprover, till många kurser blir du kallad på intervju.
Arbetslivserfarenhet
Erfarenhet från arbetslivet behöver du ha för att vara behörig till vissa kurser på folkhögskola, vilka krav som ställs brukar anges för respektive kurs på webbplatsen; t ex fritidsledarutbildningen ställer krav på vitsordad erfarenhet från arbete/praktik/ideell verksamhet inom yrkesområdet.
Arbetsprov
Vissa kurser, främst inom bild och konsthantverk, vill vid antagningen se ett prov på någonting du skapat med dina händer (t ex en målning, en teckning, en skulptur), en del vill att arbetsprovet ska vara utformat enligt speciella önskemål t ex val av teknik, andra vill se något som du skapat helt fritt.
Avgiftsfri undervisning
Undervisningen på en folkhögskolekurs är avgiftsfri, men du får betala för kurslitteratur, kursmaterial, studiebesök, studieresor, kaffe, lunch och eventuellt kost och logi om du bor på skolans internat. Kostnaderna för litteratur och material kan variera mycket mellan olika typer av kurser.
Behörighet
Behörighetskraven/förkunskapkraven till folkhögskolan: varierar från kurs till kurs. Allmän kurs kan påbörjas på olika nivåer beroende på vilken tidigare studie- och arbetslivserfarenhet du har (se antagningsvillkor).
Behörighetskraven/förkunskapskraven till högskola/universitet (se www.studera.nu): grundläggande behörighet kan du få genom att studera på folkhögskola, oftast genom att gå på Allmän kurs (se grundläggande behörighet, särskild behörighet).
Betyg
Folkhögskolan ger inte betyg utan har ett annat bedömningssystem med ett studieomdöme för de som studerar på allmän kurs och vill söka vidare till högskola/universitet. Studieomdömet sätts gemensamt av all undervisande personal. Du får ETT sammanfattande omdöme (i en fyrgradig skala) på en hel årskurs på folkhögskolan. Studerande som går på särskilda kurser på folkhögskolan får ett intyg efter genomgången kurs.
Dagfolkhögskola
En folkhögskola som inte har internat. Cirka 25 folkhögskolor är dagfolkhögskolor, dessutom har en del internatfolkhögskolor filialer som fungerar som dagfolkhögskolor. Dagfolkhögskolorna ligger främst i större städer, även internatfolkhögskolorna tar emot studerande som ej vill bo på skolan.
Deltidsstudier
Deltidsstudier innebär att du läser mindre än 40 timmar per vecka, oftast 1/2-tid eller 3/4-tid.
Distansstudier
Studier som sker på annan ort än skolorten, dvs oftas hemifrån. Undervisning, handledning och alla kontakter med lärare och den övriga kursgruppen sker via internet. En del distansundervisning sker helt på distans men i en del av folkhögskolornas distanskurser ingår det perioder då man träffas på skolan för samlingar och genomgångar, se även flexibelt lärande.
Dyskalkyli
Matematiksvårigheter, motsvarande dyslexi.
Dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter.
Eftergymnasial yrkesutbildningsnivå (EGY)
Inom folkhögskolan betyder det kurser (yrkesutbildande) som ligger på en nivå högre än gymnasienivån och kräver att de studerande har grundläggande behörighet till högskolestudier (för mer info se fliken Studiemedel under Studiestöd i menyn till vänster). Här kan du ladda ner en lista över folkhögskolornas alla eftergymnasiala yrkesutbildningar, (egy).
Flexibelt lärande
Kurser som är flexibla i tid och rum, dvs vanligtvis kurser som ger möjlighet att studera hemma och på tider som passar dig som studerande och där studier och samtal sker via Internet, se även distansstudier. Kan också innebära en kombination av distansstudier och närstudier på skolan.
Folkbildning
Den verksamhet som bedrivs på folkhögskolor och inom studieförbund. Kännetecknande för folkbildningen är att den ska vara fri och frivillig, deltagarstyrd, forma sina egna utbildningsplaner, livsvärldsförankrad, ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad och mångsidig.
Folkhögskola
Utmärkande för folkhögskolan som skolform är att man försöker ha mindre och mer sammanhållna studiegrupper. Studierna är ofta ämnesövergripande och sker i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet och profil (till skillnad från många andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner). Till skolans profil räknas inte bara skolans ideologi utan också den ämnes- eller målgruppsinriktning folkhögskolan har. Ofta ges möjlighet till internatboende. Det finns 148 folkhögskolor i Sverige. 105 drivs av olika folkrörelser, organisationer och stödföreningar och 43 drivs av landsting och regioner.
Folkhögskolekvoten
Se Urvalsgrupp.
Grundläggande behörighet
Högskole- och universitetsstudier kräver vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högskoleutbildning (tidigare kallad Allmän behörighet). Du kan studera på folkhögskola för att få grundläggande behörighet till högskolan.
Grundskolenivå
En del folkhögskolor har Allmän kurs på grundskolenivå. De kurserna vänder sig till dig som inte har fullständig grundskola eller som behöver repetera på grundskolenivå innan du fortsätter på gymnasienivå.
Gymnasienivå
Alla folkhögskolor har Allmän kurs på gymnasienivå, där kan du studera om du inte studerat på denna nivå tidigare eller om du behöver komplettera eller repetera tidigare gymnasie- eller komvuxstudier.
Gäststuderande
Utländsk student som kommit till Sverige för att bedriva folkhögskolestudier.
Halvtid/halvfart
Halvtidsstudier inom folkhögskolan motsvarar en 20 timmars arbetsvecka med minst 10 klocktimmars organiserade studier per vecka.
Heltid/helfart
Heltidsstudier inom folkhögskolan motsvarar en 40 timmars arbetsvecka, med minst 20 klocktimmars organiserade studier per vecka.
Huvudman
Varje folkhögskola har en huvudman som leder och ansvarar för verksamheten och utser skolans styrelse. Huvudman kan vara en förening, en organisation, en stiftelse eller ett landsting/region-
Högskola
Högskolorna indelas i universitet och högskolor med fasta forskningsresurser, mindre och medelstora högskolor, konstnärliga högskolor, vårdhögskolor samt enskilda utbildningsanordnare med examensrätt. Högskolorna ger akademiska poäng. Folkhögskola är INTE en högskola.
Högskoleprov
Högskoleprovet ger ytterligare en chans att komma in på en högskoleutbildning och kan vara bra att göra om betyget/studieomdömet inte räcker till. Högskoleproven anordnas av högskolorna två gånger per år, resultatet från högskoleprovet kan räknas i 5 år. Man behöver inte göra högskoleprovet när man ska söka folkhögskola.
Inackorderingstillägg
Tillägg som kan sökas av folkhögskolestuderande som är mellan 16 och 20 år.
Internatfolkhögskola
Folkhögskola som erbjuder möjlighet för de som önskar att bo och äta på skolan.
Inträdeskrav
Se Antagningsvillkor.
Intyg
Folkhögskolorna utfärdar intyg efter genomgången kurs. På Allmän kurs kan även behörighetsintyg utfärdas.
Kort kurs
Folkhögskolekurs som är 1-14 dagar lång, vanligast är 1-veckaskurser eller helgkurser. Korta kurser under sommarmånaderna kallas för sommarkurser.
Kurs
En folkhögskolekurs kan ha mycket olika längd; allt från endagskurser till fleråriga kurser, normalt delas kursutbudet upp i långa kurser (fler än 15 dagarskurser - vanligtvis årslånga kurser på heltid/dagtid), korta kurser (1-14 dagar, benämns oftast sommarkurser om de är under sommarmånaderna) och distanskurser (långa kurser som är flexibla i tid och rum).
Kursplan
Varje folkhögskola ansvarar och utformar helt självständigt både sitt kursutbud och sitt kursinnehåll.
Kärnämnen
De flesta folkhögskolorna erbjuder i sina Allmänna kurser undervisning som motsvarar gymnasieskolans kärnämnen dvs Svenska A och B, Engelska A, Matematik A, Naturkunskap A, Religionskunskap A och Samhällskunskap A.
Långa kurser
Folkhögskolekurs som är längre än 15 dagar, vanligtvis termins- eller årslånga. De långa kurserna är antingen Allmänna kurser eller Särskilda kurser.
Läs- och skrivsvårigheter
Många folkhögskolor har särskilda kurser som vänder sig till studerande med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter.
Läsår
Hösttermin och vårtermin tillsammans.
Lättläst
Text och information skriven i en mer lättläst form.
Minimiålder
På folkhögskolornas Allmänna kurser måste man fylla lägst 18 år det år som studierna påbörjas.
sfi
Den undervisning i svenska för invandrare som kommunerna anordnar.
Sommarkurs
En kort kurs, vanligtvis enveckaskurser, som anordnas av folkhögskolorna under sommarmånaderna.
Studiebidrag
Det bidrag som man får som studerande. Studiebidragets storlek varierar beroende på om det är en del av Studiehjälpen (till studerande mellan 16 och 20 år) eller en del av Studiemedlet (för de över 20 år). För mer info se Studiestöd i menyn till vänster.
Studieförbund
Folkbildningsorganisationer som anordnar studiecirklar mm. Det finns 8 studieförbund: ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Medborgarskolan, Sensus och NBV.
Studiehjälp
Studiehjälp är samlingsnamnet för det statliga studiestödet som ges till studerande på folkhögskola som är mellan 16 och 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg (för mer info se Studiestöd i menyn till vänster).
Studiemedel
Studiemedel är samlingsnamnet för det statliga studiestödet som ges till studerande på folkhögskola som är över 20 år. Studiemedel består dels av studiebidrag, dels av studielån. Lånedelen betalas tillbaka efter avslutade studier, bidragsdelen har två nivåer; generellt bidrag och högre bidrag (för mer info se Studiestöd i menyn till vänster).
Studieomdöme
Folkhögskolan ger inte betyg utan använder ett annat bedömningssystem - studieomdöme - för de som vill söka vidare till högskolestudier. Studieomdöme ges till de som går på Allmän kurs och sätts gemensamt av all undervisande personal. ETT sammanfattande omdöme ges (i en fyrgradig skala) på en hel årskurs på folkhögskolan. Studerande som går på särskilda kurser på folkhögskolan får ett intyg efter genomgången kurs.
Studiestöd
Är samlingsnamnet för det ekonomiska stöd som Centrala Studiestödsnämnden (CSN) ansvarar för. Studiestödet kan delas in i studiehjälp och studiemedel. För mer info se Studiestöd i menyn till vänster eller på www.csn.se.
Särskild behörighet
Till många högskole- och universitetsutbildningar ställs specifika förkunskapskrav utöver kravet på grundläggande behörighet. Dessa särskilda behörigheter formuleras oftast i form av gymnasieskolans kurssystem t ex lägst betyget Godkänt i Matematik A. Vilka särskilda behörighetskrav som olika utbildningar ställer hittar du på www.studera.nu. Folkhögskolorna kan också intyga särskilda behörigheter, skolan intygar då att den studerande har kunskaper MOTSVARANDE GODKÄND NIVÅ i aktuell kurs. Vilka särskilda behörigheter som folkhögskolorna intygar, utöver kärnämnena, varierar från folkhögskola till folkhögskola.
Särskild kurs/specialkurs
Kurs på folkhögskola som ej är en Allmän kurs. De är oftast starkt inriktade mot ett speciellt område t ex musik, media, miljö, data eller mer yrkesutbildande t ex fritidsledare, dramapedagog, personlig assistent etc.
Tillgänglighet
Folkhögskolans tillgänglighet beskriver hur förberedda skolbyggnaderna är på att ta emot t ex rullstolsburna, hörselskadade, synskadade, allergiker.
Universitet
Vissa högskolor kallas för universitet, där bedriver man forskning och undervisning inom många skiftande områden
Urvalsgrupp
De sökande som har både intyg om grundläggande behörighet/allmän behörighet från folkhögskola och ett studieomdöme prövas i folkhögskolans urvalsgrupp (BF-gruppen) när de söker till högskola/universitet.
Åldersgräns
För att få studera på en Allmän kurs på folkhögskola så måste man fylla 18 senast under det år som kursen börjar. Studerande under 18 kan i vissa fall få gå på Allmän kurs om det sker inom ramen för det Individuella programmet på en gymnasieskola. Men då måste hemkommunen betala undervisningsplatsen på folkhögskolan och en överenskommelse måste göras mellan kommunen och folkhögskolan. För de särskilda kurserna avgör varje enskild folkhögskola vilken åldersgräns de vill ha som antagninsgvillkor.